Beijing 31/3-11

Peking kl. 10:23

04:23 Svensk tid.

 

Har nu kommit fram till Peking.

Allt har gått bra, riktigt jobbigt att säga hejdå till familjen bara.


Men nu sitter jag här iaf. Mitt flyg går 16:50 härifrån, så vet inte riktigt vad jag ska göra under tiden jag väntar på det. Kan ju inte gå och utforska Kina direkt haha.

Har dessutom världens lock över högerörat också. Precis som jag fick när jag åkte hem från London. Det är helt sjukt hur ont jag får när man ska landa, plus att det håller i sig hur länge som helst. Sist hade jag det i flera dagar.

 

Jaja, nu har jag bara en halvjobbig landning att genomgå innan jag är framme.

I Australien. På andra sidan jorden.

Jo men hur känns det då Fanny?

Öööööh..... jaaaeeueuueeuueueee. Vet inte.

Citerar den lite galna kinesen som kom fram till mig; ”Yongsjonken senwalaaaa-aaa.”

Vet inte riktigt vad han sa men det lät väl helt okej.

 

Nu ska jag bara försöka hitta någonting att sysselsätta mig med dom här timmarna.. Tur att jag har min dator. Och Spotify Premium (bra initiativ där av mig faktiskt)

Känns dock ganska desperat av mig att sitta precis utanför ”Air China First Class Lounge”.

Ha ha. Vilken patetisk människa man är!

 

Det riktigt dryga just nu är att jag glömde sladden till kameran/datorn hemma.

Får försöka styra det där när jag kommer fram.

 

Till Australien. På andra sidan jorden!!

Tror jag kissade lite i byxan.


Det sjuka med det här är väl att jag egentligen inte har fattat än att jag är på väg. Eller vafan jag är ju halvvägs redan!!

Nu. Det är nu det händer.. Det som jag har längtat efter så länge.

Och jag vet inte vad jag känner. Vad borde jag veta? Borde jag ens kunna känna något än?

Jag vet ju faktiskt inte alls vad jag kan förvänta mig.

 

Det enda jag vet nu, det är att jag verkligen ska leva mitt liv. Hitta mig själv, hitta andra och göra det här året till ett år jag inte ens kommer glömma den dag jag får alzheimers.

 

Så ska jag hitta någon ruskigt rik karl som kan ta hand om mig (då är min familj + vänner inräknade såklart.) så kan man få åka till Australien lite när man känner för det! Dä ä ju drömmen det...

Skämt å sido, jag vill bara vara lycklig nu. Och det här året gör jag bara för mig själv och ingen annan.

Nu måste jag ta vara på det här. Göra det bästa jag kan av allt.

Och det börjar imorgon, för imorgon hörrni. Då har jag lock i högerörat i Sydney, Australien.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0